Tavelstrukturer och färgnyanser
-
Låt oss diskutera det här med tavelstruktur. Vad gillar ni? Och varför? Eller tvärtom, vad gillar ni inte och hur kommer det sig?
Jag är en enkel man i många avseenden. Ganska tråkig till och med. Jag är inte så mycket för extravaganta uttryck (min förkärlek för det storvulna bandet The Mission skvallrar om att jag inte är helt konsekvent). Inte heller föredrar jag utstuderade struktur och uppenbart maskintillverkade fördjupningar/förhöjningar eller mönster.
Däremot uppskattar jag struktur, till synes naturalistiskt. Nedan följer några exempel på sådana jag gillar. OBS! Lånade bilder
Granittavlan på Eterna Kontiki Diver tyckte jag mycket om när jag ägde den. Resten inte lika mycket dessvärre.
Svårt att fånga på bild. Men den skrovliga ytan hos Skin Divern (Rektorn i min ägo) är fantastisk och lyfter klockan högt över konkurrensen.
Snöflingan hos Grand Seiko, såklart. Hur kan man inte gilla den‽
De moderna Rälsmästarna är riktigt industriellt häftiga. Klockornas svar på Einstürzende Neubauten.
En klassisk linnetavla är mysigt i rätt sammanhang. Möjligtvis inte på min egen handled. Jag tror inte att det är dess rätta element.
Skillnader i nyanser kan även göra en stor skillnad på hur en tavla upplevs. Vissa kulörter är svårare att få till än andra, medan en del färger ser bra ut oavsett vilken nyans den här. Blått verkar exempelvis vara svårt att misslyckas med.
Vad är viktigt för dig? Och vad uppskattar du?
-
Jag kan inte tillföra så mycket i diskussionen men kan konstatera att samlingen hitintills har en brist i just den här frågan. Tavelstruktur kan alltså var en nyckelfaktor om samlingen utökas. Eller är det så att jag funnit ännu en tidigare okänd preferens?
-
Det här är en hjärtefråga för mig.
Allt för ofta ser jag klockor som till synes vara designats med en komponent i åtanke. Ett spännande fodral med svintråkig tavla, eller tvärtom, en ljuvlig tavla i världens tråkigaste fodral. Tråkiga visare, ful layout, men vacker tavla gör ingen sommar, som Fröding skrev.Jag tänker på H. Moser & Cie, bland annat. Allt för slätstrukna fodral för dom tavlorna. Synd på så rara ärtor.
Fodralet kan egentligen bara beskrivas som klockformat med krona kl 3 och avsmalnande luggar. Svinkul. Nåt sånt har vi aldrig sett förut.
Säkert svinbra gjort och blankt och fintpå alla vis. Men det gör att det inte spelar någon roll hur fin tavlan är...För att jag ska vara intresserad krävs att allt är snyggt, spännande och/eller annorlunda. Som Sjöhök-trean.
Den har i princip allt jag söker i en klocka. Allt är genomtänkt och ingenting är generiskt. Allt är fantastiskt på den klockan tack vare att ingenting har lämnats därhän.I min samling finns blott en klocka utan struktur på tavlan. Den jag gillar och använder minst. Helberg CH6. Där valde dom att lägga allt krut på fodralet, som är i världsklass. Men tavlan är så tråkig att det är ett under att urverket inte stannar.
Ge mig struktur på tavlan eller ge mig döden.
Tanky McTankface har av förklarliga ingen struktur på tavlan då den saknar tavla. I övrigt går det, som synes ovan från maskinvridet mönster på Orisen, via en sunburst med fumé-effekt på Enzo och damaskusstål på pisslavan till olika grader av allmän sandpapprighet på dom blåa tavlorna på stenflingan och på Hajmästaren.
Det behövs så lite för att få en tavla att leva.Eller så gör man bara såhär.
Men då kan man egentligen lika gärna skita i det som jag ser det. -
@bobo said in Tavelstrukturer:
Det här är en hjärtefråga för mig.
Allt för ofta ser jag klockor som till synes vara designats med en komponent i åtanke. Ett spännande fodral med svintråkig tavla, eller tvärtom, en ljuvlig tavla i världens tråkigaste fodral. Tråkiga visare, ful layout, men vacker tavla gör ingen sommar, som Fröding skrev.Jag tänker på H. Moser & Cie, bland annat. Allt för slätstrukna fodral för dom tavlorna. Synd på så rara ärtor.
Fodralet kan egentligen bara beskrivas som klockformat med krona kl 3 och avsmalnande luggar. Svinkul. Nåt sånt har vi aldrig sett förut.
Säkert svinbra gjort och blankt och fintpå alla vis. Men det gör att det inte spelar någon roll hur fin tavlan är...För att jag ska vara intresserad krävs att allt är snyggt, spännande och/eller annorlunda. Som Sjöhök-trean.
Den har i princip allt jag söker i en klocka. Allt är genomtänkt och ingenting är generiskt. Allt är fantastiskt på den klockan tack vare att ingenting har lämnats därhän.I min samling finns blott en klocka utan struktur på tavlan. Den jag gillar och använder minst. Helberg CH6. Där valde dom att lägga allt krut på fodralet, som är i världsklass. Men tavlan är så tråkig att det är ett under att urverket inte stannar.
Ge mig struktur på tavlan eller ge mig döden.
Tanky McTankface har av förklarliga ingen struktur på tavlan då den saknar tavla. I övrigt går det, som synes ovan från maskinvridet mönster på Orisen, via en sunburst med fumé-effekt på Enzo och damaskusstål på pisslavan till olika grader av allmän sandpapprighet på dom blåa tavlorna på stenflingan och på Hajmästaren.
Det behövs så lite för att få en tavla att leva.Eller så gör man bara såhär.
Men då kan man egentligen lika gärna skita i det som jag ser det.Jag tror att Legendens tavla är snäppet tråkigare än Helberg.
-
@sirengatto said in Tavelstrukturer:
@bobo said in Tavelstrukturer:
Det här är en hjärtefråga för mig.
Allt för ofta ser jag klockor som till synes vara designats med en komponent i åtanke. Ett spännande fodral med svintråkig tavla, eller tvärtom, en ljuvlig tavla i världens tråkigaste fodral. Tråkiga visare, ful layout, men vacker tavla gör ingen sommar, som Fröding skrev.Jag tänker på H. Moser & Cie, bland annat. Allt för slätstrukna fodral för dom tavlorna. Synd på så rara ärtor.
Fodralet kan egentligen bara beskrivas som klockformat med krona kl 3 och avsmalnande luggar. Svinkul. Nåt sånt har vi aldrig sett förut.
Säkert svinbra gjort och blankt och fintpå alla vis. Men det gör att det inte spelar någon roll hur fin tavlan är...För att jag ska vara intresserad krävs att allt är snyggt, spännande och/eller annorlunda. Som Sjöhök-trean.
Den har i princip allt jag söker i en klocka. Allt är genomtänkt och ingenting är generiskt. Allt är fantastiskt på den klockan tack vare att ingenting har lämnats därhän.I min samling finns blott en klocka utan struktur på tavlan. Den jag gillar och använder minst. Helberg CH6. Där valde dom att lägga allt krut på fodralet, som är i världsklass. Men tavlan är så tråkig att det är ett under att urverket inte stannar.
Ge mig struktur på tavlan eller ge mig döden.
Tanky McTankface har av förklarliga ingen struktur på tavlan då den saknar tavla. I övrigt går det, som synes ovan från maskinvridet mönster på Orisen, via en sunburst med fumé-effekt på Enzo och damaskusstål på pisslavan till olika grader av allmän sandpapprighet på dom blåa tavlorna på stenflingan och på Hajmästaren.
Det behövs så lite för att få en tavla att leva.Eller så gör man bara såhär.
Men då kan man egentligen lika gärna skita i det som jag ser det.Jag tror att Legendens tavla är snäppet tråkigare än Helberg.
Må så vara. Helberg har en blanksvart tavla. Mattsvart känns på något sätt som att dom har gjort något iallafall.
Det är svårare att göra en helt platt tavla än en med struktur.Tavelmakarna får således anstränga sig för att göra så tråkiga tavlor. Måste kännas bortkastat.
-
Min favoritklocka, vars syskon redan nämnts, har en mycket trevlig struktur på tavlan.
-
Man behöver kanske vara en slätstruken figur för att uppskatta en så här platt tavla.
Jag gillar det i det här sammanhanget. -
@krstderik said in Tavelstrukturer:
Man behöver kanske vara en slätstruken figur för att uppskatta en så här platt tavla.
Jag gillar det i det här sammanhanget.Jag är mer inne på den bläcksvarta I-varianten. Jag tycker det är imponerande när de lyckas få till en svart tavla som verkligen känns djup, vilket jag tycker denna gör. Alla blanka svarta tavlor klarar inte av det. Drömmen vore såklart en H. Moser & Cie Vanta Black. Mumma!
Bilder på min (numera sålda
) 556i.
-
@remofflan
Vi tar en 556 till sen får det räcka med hänsyn till trådens ämne. Det är nog samma svarta, bara dåligt återgiven av fotografen. -
Nyanser av färg och djuphet i svärta är väl nog lika viktigt som struktur‽ Carry on att diskutera Sinn.
Jag ändrar titeln.
-
@krstderik said in Tavelstrukturer och färgnyanser:
@remofflan
Vi tar en 556 till sen får det räcka med hänsyn till trådens ämne. Det är nog samma svarta, bara dåligt återgiven av fotografen.Skillnaden mellan 556 A (med siffror) och I (med stavindex), förutom index, automatik-texten och placeringen av datumfönstret är att den förstnämnda (A) har matt svart tavla medan den andra (I) har glansig svart tavla.
A-modellen är med sin suveräna läsbarhet mer äkta Flieger. Den glansiga tavlan, svaga lysmassan och brist på orientering (av kl. 12) gör den till mindre praktisk som tool watch och lite mer av en dressklocka/fin-ur.
-
@remofflan said in Tavelstrukturer och färgnyanser:
@krstderik said in Tavelstrukturer och färgnyanser:
@remofflan
Vi tar en 556 till sen får det räcka med hänsyn till trådens ämne. Det är nog samma svarta, bara dåligt återgiven av fotografen.Skillnaden mellan 556 A (med siffror) och I (med stavindex), förutom index, automatik-texten och placeringen av datumfönstret är att den förstnämnda (A) har matt svart tavla medan den andra (I) har glansig svart tavla.
A-modellen är med sin suveräna läsbarhet mer äkta Flieger. Den glansiga tavlan, svaga lysmassan och brist på orientering (av kl. 12) gör den till mindre praktisk som tool watch och lite mer av en dressklocka/fin-ur.
Jag var helt inne på A från början så jämförde inte så noga.
Senare har jag varit lite lockad av en I just som dressur, men då med någon av de andra tavlorna.
-
@krstderik said in Tavelstrukturer och färgnyanser:
@remofflan said in Tavelstrukturer och färgnyanser:
@krstderik said in Tavelstrukturer och färgnyanser:
@remofflan
Vi tar en 556 till sen får det räcka med hänsyn till trådens ämne. Det är nog samma svarta, bara dåligt återgiven av fotografen.Skillnaden mellan 556 A (med siffror) och I (med stavindex), förutom index, automatik-texten och placeringen av datumfönstret är att den förstnämnda (A) har matt svart tavla medan den andra (I) har glansig svart tavla.
A-modellen är med sin suveräna läsbarhet mer äkta Flieger. Den glansiga tavlan, svaga lysmassan och brist på orientering (av kl. 12) gör den till mindre praktisk som tool watch och lite mer av en dressklocka/fin-ur.
Jag var helt inne på A från början så jämförde inte så noga.
Senare har jag varit lite lockad av en I just som dressur, men då med någon av de andra tavlorna.
I-varianterna med blå sunburst, mocka sunburst och mother of pearl är onekligen mycket dressade!
Du får även applicerade index och inget datumfönster.OT:
Obs! Det är samma urverk (ETA 2824-2 eller Selitta SW200) vilket ger en ghost position för datum, dvs klockan har datum men inget fönster. Det är en dealbreaker för mig. Jag tycker det är pinsamt för en så pass respekterad manufaktur, med priser på över 12.000 kr per klocka. -
Strukturen!
